tisdag 5 januari 2010
Äääääntligen!
Äntligen äntligen äntligen! De två sista självande dagarna på det gamla året kunde man känna en liten liten nålsudd sticka fram i SiggeLitens underkäke. På självaste Nyårsafton trängde den första igenom och nu är där redan två små risgryn! Som vi har väntat och längtat! Men såååå jobbigt det måste/verkar vara för lillkillen nu när alla kommer på en gång...
Hej då 2009 - Välkommen 2010!
2009 började med älsklingens 30års baluns på självaste nyårsafton. SiggeLiten var stark i benen redan i magen och sparkade som en galning när alla "glada" 30+are började smälla ballonger runt fyra-snåret på morgonen...
I JANUARI var det fortsatt renovering (liksom det var hela hösten från det att vi flyttade hem från USA och det fortfarande är) och svullna fötter som gällde.
Första veckan i FEBRUARI var det inte längre bara fötterna som svullnade utan hela kroppen, framförallt händer och ansikte. Jag fick ett enormt tryck över bröstet, fruktansvärd huvudvärk som kom som ett brev på posten varje eftermiddag. De sista tre veckorna gick jag upp lika mycket som jag gjort under hela graviditeten dittills. Men jag fortsatte som vanligt och tänkte att det väl var normalt när man var gravid. Fredagen den 6:e februari hade jag ett BM besök inbokat kl.11. Älsklingen följde med. Då visade det sig att jag hade skyhögt blodtryck och en massa äggvita i urinen också, dvs nu var alla symptom på akut havandeskapsförgiftning uppfyllda. BM skickade oss på en akuttid till sjukhuset direkt. Där visade det sig att mina blodplättar och en massa annat också var åt skogen och SiggeLiten var tillväxthämmad därinne i magen. Jag fick inte åka hem.
Nästa dag den 7:e februari blev jag igångsatt på förmiddagen och SiggeLiten kom till världen kl.21.11, i v.34+1, 1630g och 42cm. Akutteamet stod beredda och jag hade minst fem läkare och sköterskor inne hos mig hela tiden men allt gick hur bra som helst. Den enda som inte förstod hur allvarligt det var var jag själv. Och det var väl skönt det!
SiggeLiten var minst men friskast på vår avdelning och efter knappt två veckor fick vi åka hem med hemsjukvård istället.
I MARS blev vi utskrivna och friskförklarade båda två. SiggeLiten kom över 2 kilo och vi fick ääääntligen börja träffa lite folk! Barnvagnen hade ju såklart inte kommit än och det var viiiinter ute så man fick göra det bästa av situationen. En äldre dam på spårvagnen undrade en dag om det var ett barn eller ett djur jag hade därinne...
I APRIL kom våren och SiggeLiten växte till nästan en hel kuddlängd. Här visar han tydligt upp sin förkärlek för att gosa in sig i saker så man inte tror att han kan andas. Denna kärlek har visat sig eskalera för var månad...
I MAJ månad påbörjades den här bloggen så hur året fortlöpte sedan för SiggeLiten kan ni gå tillbaka och titta på precis när ni vill!
GOTT NYTT ÅR!
I JANUARI var det fortsatt renovering (liksom det var hela hösten från det att vi flyttade hem från USA och det fortfarande är) och svullna fötter som gällde.
Första veckan i FEBRUARI var det inte längre bara fötterna som svullnade utan hela kroppen, framförallt händer och ansikte. Jag fick ett enormt tryck över bröstet, fruktansvärd huvudvärk som kom som ett brev på posten varje eftermiddag. De sista tre veckorna gick jag upp lika mycket som jag gjort under hela graviditeten dittills. Men jag fortsatte som vanligt och tänkte att det väl var normalt när man var gravid. Fredagen den 6:e februari hade jag ett BM besök inbokat kl.11. Älsklingen följde med. Då visade det sig att jag hade skyhögt blodtryck och en massa äggvita i urinen också, dvs nu var alla symptom på akut havandeskapsförgiftning uppfyllda. BM skickade oss på en akuttid till sjukhuset direkt. Där visade det sig att mina blodplättar och en massa annat också var åt skogen och SiggeLiten var tillväxthämmad därinne i magen. Jag fick inte åka hem.
Nästa dag den 7:e februari blev jag igångsatt på förmiddagen och SiggeLiten kom till världen kl.21.11, i v.34+1, 1630g och 42cm. Akutteamet stod beredda och jag hade minst fem läkare och sköterskor inne hos mig hela tiden men allt gick hur bra som helst. Den enda som inte förstod hur allvarligt det var var jag själv. Och det var väl skönt det!
SiggeLiten var minst men friskast på vår avdelning och efter knappt två veckor fick vi åka hem med hemsjukvård istället.
I MARS blev vi utskrivna och friskförklarade båda två. SiggeLiten kom över 2 kilo och vi fick ääääntligen börja träffa lite folk! Barnvagnen hade ju såklart inte kommit än och det var viiiinter ute så man fick göra det bästa av situationen. En äldre dam på spårvagnen undrade en dag om det var ett barn eller ett djur jag hade därinne...
I APRIL kom våren och SiggeLiten växte till nästan en hel kuddlängd. Här visar han tydligt upp sin förkärlek för att gosa in sig i saker så man inte tror att han kan andas. Denna kärlek har visat sig eskalera för var månad...
I MAJ månad påbörjades den här bloggen så hur året fortlöpte sedan för SiggeLiten kan ni gå tillbaka och titta på precis när ni vill!
GOTT NYTT ÅR!
måndag 4 januari 2010
God Jul - här kommer tomten!
Alla vet väl att tomten kommer genom öppna spisen? Liten tomte - liten spis!
Paket paket paket! ...men det var verkligen inte bara papperet som var roligt - innehållet kunde inte varit mycket roligare för en liten tomte! (julmysbelysningen var dock ingen höjdare att filma i kanske men... det räcker med att lyssna!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)